Omg! Kom hem efter en lång kväll på jobbet och ska fixa mig en kopp te. Det var iaf tanken! Efter ett antal försök att få teet genom silen och ner i glaset så hade jag teblad över hela diskbänken och i glaset... Men skam den som ger sig! Tillslut fick jag mitt te!
Med det önskar jag godnatt ?

Igår efter träningen gick jag och köpte lunch. Direkt när jag kom in såg jag att särskilt en person, en kille i ca 20års åldern tittade upp. När han såg på mig sa han något till sina kompisar och direkt tänkte jag; nu sa han något dumt om mig. Jag kunde inte släppa den känslan under tiden jag väntade på min mat. Så till sist fick jag säga till mig själv; Du är 34år, sluta fåna dig! Exakt hur stor är sannolikheten att dom satt o pratade om just mig. Å om dom nu gjorde det, kunde de inte sagt något positivt istället? Och ÄVEN om de sagt något i stil med att jag var tjock om rumpan, så hade jag ju precis varit på gymmet. Alltså höll jag på att göra något åt det!

Är det någon som känner igen sig i min berättelse? Jag kände att jag iaf kämpar åt rätt håll med självförtroendet, och den här gången satte jag stopp innan jag själv grävde ner mig! :)

Vi är alla bra, unika och härliga! SÅÅÅ tråkigt det skulle vara om alla såg likadana ut! :)